Julia Boberg

Farminetta som då kallas Ettan, är våran storhäst som vi lånade efter det som hände med Olivia. Det är Alexandras faster som har henne och hon bor utanför Göteborg. Så vi åkte ändå ner dit och hämtade hem Ettan. 

Farminetta är en liten storhäst på runt 155 i mankhöjd. En smäcker Nordsvensk som aldrig har gått på travet. Under tiden vi har haft henne så har hon varit ganska jobbig av sig. Inte den lättaste typen av häst. Hon behövde mycket mycket tid, hade jag själv haft henne så hade jag gett henne den tiden. Men imed att jag inte bodde där som jag sagt, så blev det inte att den tiden fanns. 

I ungefär ett år hade vi henne hemma och Alexandra tyckte inte att det blev en stor förändring så dom åkte och lämnade tillbaka henne. 

Men även den här lilla damen har satt ett spår i mig och det verkligen gör ont att veta att jag inte gjorde allt jag kunde. För jag kunde gjort mera, jag kunde vart där mera och gett henne tid. Visst så kunde jag inte rida på den tiden och hade inte lärt mig mycket. Men det kommer och man ser ju vart man är nu, påväg uppåt. Och hade jag haft Farminetta så hade vi kunna gått längre, jag tror på henne!