tänker ni lika som mig.

tänkte ta och skriva lite igen då.
vart ska jag börja.
alla dagar man får den lycka och omtänksamhet som man behöver, dom är egentligen inte många. alldeles för få nästan. hur mycke behöver egentligen en "normal" ungdom, när de kommer till kärlek. de är väl alldeles lagomt mycke, eller? de tycker faktiskt jag. dom flesta killar tycker att de är jobbigt att ge, men att ta är så himla enkelt. tjejer ger så mycke, dom bryr sig så mycke. kan inte säga att de är alla tjejer, kan inte heller säga att alla killar är så. men dom flesta. killar, dom är svårt med sånt. men när tjejen har vart med om nått jobbigt som verkligen vänder upp och ner på ens liv. när man behöver extra mycke trygghet och kärlek. är de inte meningen att killen ska ge de då. älskar man någon så är det en självklarhet. hur dåligt tjejen än mår, så ger hon ALLTID. men killen, han drar sig tillbaka för han inte "orkar"... jag har mött sånna killar, men har även mött dom som verkligen bryr sig. dom är verkligen guldvärda, för de är få som är sånna.. många tjejer är även så att dom bara slösar bort tiden med en sån underbar kille som verkligen är guldvärd. då har man gjort ett misstag. hittar man en sån, ta vara på de. den chansen kanske inte kommer igen på VÄÄÄLDIGT länge.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback