Julia Boberg

förlåt för mina känslor

att jag känner såhär

men nu vet jag att jag verkligen i dig har blivit kär

för du ser mig och du tar mig som jag är

det kvittar vad jag gör för du har alltid funnits där

varför gjorde jag sådär?

varför blev de som de blev?

kan det inte bara bli som de va förr, bli sådär bra som det alltid var.

inte känna denna hemska smärtan, har blivit trött på att må såhär.

de är inte nått jag vill, de är nått du vill.

snälla kan du ta bort de och tillbaka det som var.

även om man inte ska blicka tillbaka utan vara där man är,

så de enda sättet att få dig kvar är att kolla tillbaks och hoppas att det blir så igen.

de är en dröm, som jag verkligen hoppas blir sann.

för som de är nu, så kan de inte fortsätta.

snälla gö ditt beslut, så ja vet vart jag ska gå.

smärtan finns kvar, tills jag vet hur du tänker göra!