hur ska jag leva nu.

då är man hemkommen efter absolut sista hoppträningen för min del. ååååh, började grina efter lektionen, dom en riktig egen time med zeke när alla gick i stallet. ett farväl och massa massa pussar. om ni bara visste hur mycket han ställt upp på sitt eget lilla vis, man kan alltid sitta och grina nära han och han bara ger kärlek, sviker aldrig! för övrigt så red vi barbacka, kan lova att jag hade värsta av dom alla. zeke är som stången på en herrcykel, HAHA! så har skapliga sår i arselet nu. kom två på höjdhoppningen, tror det högsta vi kom över var 115 barbacka, kom helt fel på 125 så kom inte över, men är jätte stolt över att han ställde upp och hoppade. han är nämligen lite feg av sig.
älskling, även om det blir såhär så är det alltid du och jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback